Det är nu åtta långa dagar sedan Matilda hastigt gick bort.
Allt känns fortfarande som en mardröm, och jag väntar på att bara få vakna igen. Att allt ska vara som innan. Jag vet inte vart man ska ta vägen nu när allt känns så svårt, och med så många tankar och frågor i huvudet. Men det vi kan göra är att finnas där för varandra, att visa kärlek och omtänksamhet, och att prata. Prata. Vi måste prata om vad som har hänt, för vår egen skull men också för att det som hänt är något som bör uppmärksammas.
Med tårar i ögonen får jag ett stort leende på läpparna när jag tänker på alla fina underbara minnen jag har fått äran att dela med dig, åh herregud vad vi har hittat på mycket tok Matilda. Alla lekar, projekt, busigheter och äventyr var underbara! Och trots att vi gled ifrån varandra lite de senaste åren så har du alltid haft en stor plats i mitt liv, och jag är så glad över att få kalla dig min bästa vän.
Saknaden är så oändligt stor, och all min kärlek går till familj och anhöriga.
Min älskade underbara ängel, du kommer alltid finnas djupt, djupt i mitt hjärta.
Denna blogg kommer inte uppdateras något mer, men kommer finnas kvar som den minnesblogg den är. Här finns en stor samling av våra påhitt under åren, något som jag idag är otroligt glad över att vi skrev ner.
Tillslut vill jag infoga ett par bra länkar, som förhoppningsvis kan hjälpa dig som inte mår så bra just nu. Psykisk ohälsa är inget vi ska viska om, vi ska ropa högt. Och det är otroligt viktigt att vi vågar ta hjälp och prata om vi inte mår så bra. Snälla lova mig det.
Ta hand om varandra, kram Ida.